-
1. Kom igång
- 1.1 Om versionshantering
- 1.2 En kort historik av Git
- 1.3 Vad är Git?
- 1.4 Kommandoraden
- 1.5 Installera Git
- 1.6 Använda Git för första gången
- 1.7 Få hjälp
- 1.8 Sammanfattning
-
2. Grunder i Git
- 2.1 Skaffa ett Git-förvar
- 2.2 Spara ändringar till förvaret
- 2.3 Visa historiken
- 2.4 Ångra saker
- 2.5 Jobba med fjärrförvar
- 2.6 Taggning
- 2.7 Git alias
- 2.8 Sammanfattning
-
3. Git förgreningar
- 3.1 Grenar i ett nötskal
- 3.2 Grundläggande förgrening och sammanslagning
- 3.3 Hantera grenar
- 3.4 Arbetsflöde med grenar
- 3.5 Fjärrgrenar
- 3.6 Grenflytt
- 3.7 Sammanfattning
-
4. Git på servern
- 4.1 Protokollen
- 4.2 Skaffa Git på en server
- 4.3 Generera din publika SSH-nyckel
- 4.4 Konvigurera servern
- 4.5 Git Daemonen
- 4.6 Smart HTTP
- 4.7 GitWeb
- 4.8 GitLab
- 4.9 Alternativ tillhandahållna av tredje part
- 4.10 Sammanfattning
-
5. Distribuerade Git
-
6. GitHub
-
7. Git Tools
- 7.1 Revision Selection
- 7.2 Interactive Staging
- 7.3 Stashing and Cleaning
- 7.4 Signing Your Work
- 7.5 Searching
- 7.6 Rewriting History
- 7.7 Reset Demystified
- 7.8 Advanced Merging
- 7.9 Rerere
- 7.10 Debugging with Git
- 7.11 Submodules
- 7.12 Bundling
- 7.13 Replace
- 7.14 Credential Storage
- 7.15 Summary
-
8. Customizing Git
- 8.1 Git Configuration
- 8.2 Git Attributes
- 8.3 Git Hooks
- 8.4 An Example Git-Enforced Policy
- 8.5 Summary
-
9. Git and Other Systems
- 9.1 Git as a Client
- 9.2 Migrating to Git
- 9.3 Summary
-
10. Git Internals
- 10.1 Plumbing and Porcelain
- 10.2 Git Objects
- 10.3 Git References
- 10.4 Packfiles
- 10.5 The Refspec
- 10.6 Transfer Protocols
- 10.7 Maintenance and Data Recovery
- 10.8 Environment Variables
- 10.9 Summary
-
A1. Bilaga A: Git in Other Environments
- A1.1 Graphical Interfaces
- A1.2 Git in Visual Studio
- A1.3 Git in Eclipse
- A1.4 Git in Bash
- A1.5 Git in Zsh
- A1.6 Git in PowerShell
- A1.7 Summary
-
A2. Bilaga B: Embedding Git in your Applications
- A2.1 Command-line Git
- A2.2 Libgit2
- A2.3 JGit
- A2.4 go-git
- A2.5 Dulwich
-
A3. Bilaga C: Git Commands
- A3.1 Setup and Config
- A3.2 Getting and Creating Projects
- A3.3 Basic Snapshotting
- A3.4 Branching and Merging
- A3.5 Sharing and Updating Projects
- A3.6 Inspection and Comparison
- A3.7 Debugging
- A3.8 Patching
- A3.9 Email
- A3.10 External Systems
- A3.11 Administration
- A3.12 Plumbing Commands
1.2 Kom igång - En kort historik av Git
En kort historik av Git
Som många bra saker i livet, började Git med lite kreativ förstörelse och hätska kontroverser.
Linux är ett öppen källkodsprojekt med relativt stor omfattning. Under större delen av tiden för Linuxkärnans underhåll (1991-2002) distribuerades ändringar av densamma genom s.k. patchar och arkiverade filer. År 2002 började Linuxprojektet att använda ett proprietärt DVCS vid namn BitKeeper.
Under 2005 skedde ett sammanbrott i relationen mellan communityn som utvecklade Linuxkärnan och det kommersiella företag som utvecklade BitKeeper, och verktygets gratisversion upphörde. Detta fick communityn som utvecklar Linux (och särskilt Linus Torvalds, skaparen av Linux) att utveckla ett eget verktyg baserat på några av de lärdomar de fått vid användning av BitKeeper. Några av målen med det nya systemet var:
-
Snabbt
-
Enkel design
-
Starkt stöd för icke-linjär utveckling (tusentals parallella spår)
-
Fullt distribuerat
-
Kunna hantera stora projekt som Linuxkärnan effektivt (snabbhet och datastorlek)
Sedan födseln 2005, har Git utvecklats och mognat till att vara lättanvänt samtidigt som det har det uppfyller de initiala målen. Det är förbluffande snabbt, det är väldigt effektivt med stora projekt, och har ett otroligt system för icke-linjär utveckling (Se Git förgreningar).
